Pellervo-Media Oy
\nKooperationens \u00e5rsbok 2016 (Osuustoiminnan vuosikirja 2016)
\nPressmeddelande Fri f\u00f6r publicering onsdagen den 31.8. kl. 12.00
\nOsuustoiminta-lehtis analytikerteam gjorde en analys \u00f6ver den finl\u00e4ndska kooperationens mest centrala f\u00f6retag<\/p>\n
<\/p>\n
Mj\u00f6lkens f\u00f6r\u00e4dlingsgrad\u00a0<\/strong>b\u00f6r h\u00f6jas<\/strong><\/p>\n \u201dI mj\u00f6lkbranschen har utvecklingen varit negativ. Producentpriset p\u00e5 mj\u00f6lk \u00e4r sjunkande och med det ocks\u00e5 mejerif\u00f6retagens oms\u00e4ttning. Man borde f\u00e5 ut nya allt mer f\u00f6r\u00e4dlade mj\u00f6lkprodukter p\u00e5 marknaden f\u00f6r att kursen skall \u00e4ndras\u201d, s\u00e5 skriver redakt\u00f6r Antti \u00c4ij\u00f6<\/strong> i OT-lehtis analytikerteam.<\/p>\n Av mj\u00f6lkg\u00e5rdarna \u00e4r 20-30 procent mycket h\u00e5rt drabbade av krisen. D\u00e5 \u00e4r det allm\u00e4nt fr\u00e5ga om g\u00e5rdar som investerat stort under de senaste \u00e5ren. Deras ekonomi drabbas sv\u00e5rt av s\u00e4nkta producentpriser.<\/p>\n Av andelsmejerierna har krisen drabbat Kuusamon Osuusmeijeri v\u00e4rst. Mejeriet lider av de f\u00f6rluster dess ostbolag gjort under tidigare \u00e5r.<\/p>\n I Kuusamo v\u00e4ntar man p\u00e5 beslutet att ostfabriken skall f\u00e5 komma under f\u00f6retagssanering.<\/p>\n Ocks\u00e5 Kuusamon Osuusmeijeri ans\u00f6kte om f\u00f6retagssanering i maj. Dess kapital har fallit \u00f6ver p\u00e5 minussidan i och med att man skrivit ner Kuusamon Juustos fordringar. Nedskrivningarna av fordringarna har gett upphov till f\u00f6rluster om 4,3 miljoner euro under \u00e5ren 2014-2015.<\/p>\n <\/p>\n Valios oms\u00e4ttning har sjunkit bland annat p\u00e5 grund av att produktionen har g\u00e5tt mot produkter med l\u00e4gre t\u00e4ckning. En del av Valios konkurrenter i Finland har d\u00e4remot lyckats h\u00f6ja sin oms\u00e4ttning en aning trots att priset p\u00e5 mj\u00f6lkprodukterna i butikerna sj\u00f6nk med 4,6 i medeltal \u00e5r 2015 i f\u00f6rh\u00e5llande till \u00e5ret innan.<\/p>\n <\/p>\n \u201dTrots den sv\u00e5ra marknadssituationen lyckades Valio knappt h\u00e5lla sina andelar p\u00e5 konsumtionsmarknaden. Den l\u00e5ga prisniv\u00e5n och den h\u00f6ga exportandelen bland industriprodukterna gjorde att oms\u00e4ttningen och mj\u00f6lkavkastningen f\u00f6ll till en l\u00e4gre niv\u00e5 \u00e4n \u00e5ret innan\u201d bed\u00f6mer \u00c4ij\u00f6.<\/p>\n Valio genomf\u00f6r strukturomvandlingar och bland annat l\u00e4gger man ned verksamheten i mejeriet i Tammerfors.<\/p>\n Skillnaderna i det producentpris de olika mejerierna betalar har j\u00e4mnats ut under de senaste m\u00e5naderna d\u00e5 Valios konkurrenter har blivit tvungna att s\u00e4nka sina egna anbud i den sv\u00e5ra marknadssituationen.<\/p>\n \u201dProducentpriset har fortfarande en negativ utveckling. M\u00e5nga av de andelsmejerier, som \u00e4ger Valio upph\u00f6rde att betala till\u00e4ggspris f\u00f6r mj\u00f6lken under sommaren\u201d.<\/p>\n Enligt \u00c4ij\u00f6 har det j\u00e4mnare producentpriset de olika mejerierna betalar lett till att mj\u00f6lkproducenterna inte byter mejeri s\u00e5 friskt som tidigare. \u00c4nnu \u00e5r 2015 f\u00f6rlorade Valios andelsmejerier ungef\u00e4r 100 producenter. Flest nya producenter fick Maitokolmio, Osuuskunta Maitomaa och samarbetsmejerierna inom Arla Finland. Valio meddelar att man f\u00f6rlorade bara ca 30 miljoner liter, men den h\u00e4r siffran stiger d\u00e5 bortflyttarnas hela \u00e5rsproduktion \u00f6verg\u00e5r till de mottagande k\u00f6parnas mj\u00f6lkinsamling.<\/p>\n \u00a0<\/strong><\/p>\n Sv\u00e5rt \u00e5r f\u00f6r k\u00f6tthusen<\/strong><\/p>\n HKScans oms\u00e4ttning fortsatte att sjunka. Oms\u00e4ttningen 2015 var 1917 miljoner euro det vill s\u00e4ga knappt fyra procent l\u00e4gre \u00e4n \u00e5ret innan. M\u00e5nga faktorer p\u00e5verkade minskningen av oms\u00e4ttningen. Den d\u00e5liga allm\u00e4nna ekonomiska situationen gjorde att efterfr\u00e5gan minskade och Rysslands importf\u00f6rbud skapade \u00f6verutbud p\u00e5 svink\u00f6ttsmarknaden. Det h\u00e4r inverkade stort p\u00e5 oms\u00e4ttningen. Ocks\u00e5 HKScans \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra l\u00f6nsamheten hade f\u00f6r sin del en minskande inverkan p\u00e5 oms\u00e4ttningen.<\/p>\n Atrias oms\u00e4ttning sj\u00f6nk i sin tur till 1340 miljoner euro \u2013 en minskning med sex procent fr\u00e5n 2014. S\u00e4nkande p\u00e5 Atrias oms\u00e4ttning inverkade den ryska rubelns kursfall och f\u00f6rs\u00e4ljningen av Falbygdens aff\u00e4rsverksamhet med ost till Arla i Sverige. Den allm\u00e4nt d\u00e5liga ekonomiska situationen med f\u00f6rs\u00e4mrad efterfr\u00e5gan som f\u00f6ljd inverkade naturligtvis ocks\u00e5 p\u00e5 Atrias oms\u00e4ttning.<\/p>\n <\/p>\n \u201dResultatet pressades ned av \u00f6verutbudet p\u00e5 k\u00f6tt p\u00e5 de internationella marknaderna och de allt l\u00e4gre konsumentpriserna. F\u00f6r att uppn\u00e5 b\u00e4ttre l\u00f6nsamhet besl\u00f6t man att investera i en \u00e4nnu effektivare svinstyckningsanl\u00e4ggning i Nurmo\u201d, skriver forskaren Tapani Yrj\u00f6l\u00e4<\/strong> fr\u00e5n PTT.<\/p>\n <\/p>\n Soliditeten f\u00f6r de b\u00e5da stora k\u00f6tthusen f\u00f6rs\u00e4mrades ifjol. Nettoresultatet f\u00f6r HKScan blev betydligt s\u00e4mre \u00e4n \u00e5ret innan. Resultatet f\u00f6rs\u00e4mrades ocks\u00e5 p\u00e5 grund av poster av eng\u00e5ngskarakt\u00e4r. Utan dessa poster hade resultatet blivit mycket b\u00e4ttre. \u00c4nd\u00e5 har man l\u00e5ngt kvar till det uppst\u00e4llda m\u00e5let (en aff\u00e4rsvinst om 4 % av oms\u00e4ttningen).<\/p>\n Ocks\u00e5 Atrias nettoresultat blev s\u00e4mre \u00e4n \u00e5ret innan och n\u00e4stan halverades. D\u00e5 nettoresultatet relativt sett minskade mer \u00e4n oms\u00e4ttningen f\u00f6ll man allt l\u00e4ngre ifr\u00e5n det uppst\u00e4llda m\u00e5let (en aff\u00e4rsvinst om 5 % av oms\u00e4ttningen). \u00c4nd\u00e5 \u00e4r Atrias f\u00f6rh\u00e5llande mellan nettoresultatet och oms\u00e4ttningen ett av de b\u00e4sta i branschen.<\/p>\n <\/p>\n Den \u00f6kande konsumtionen satte fart p\u00e5 gr\u00f6nsaksf\u00f6retagens f\u00f6rs\u00e4ljning <\/strong><\/p>\n Finl\u00e4ndarna konsumerade allt mer gr\u00f6nsaker och frukt \u00e5r 2015. Dock klarade inte tillv\u00e4xten i den inhemska gr\u00f6nsaksproduktionen helt av att tillm\u00f6tesg\u00e5 den \u00f6kande konsumtionen. Produktionen av v\u00e4xthusgr\u00f6nsaker \u00f6kade med en procent i medeltal. Produktionen av gr\u00f6nsaker i kruka \u00f6kade med hela tre procent.<\/p>\n Produktionen av frilandsgr\u00f6nsaker minskade d\u00e4remot med 10 procent och det f\u00f6rklarar det faktum att produktionen av rotfrukter minskade. Potatisproduktionen minskade med 11 procent. Priserna sj\u00f6nk och det gjorde att konkurrensen i tr\u00e4dg\u00e5rdsbranschen blev allt h\u00e5rdare.<\/p>\n <\/p>\n \u201dProducentpriset p\u00e5 gurka sj\u00f6nk medan tomaternas pris h\u00f6ll sig p\u00e5 tidigare niv\u00e5. Den h\u00e5rda konkurrensen har kr\u00e4vt att v\u00e5ra inhemska gr\u00f6nsaksf\u00f6retag effektiverar sin verksamhet. Det inneb\u00e4r nya investeringar och p\u00e5 den punkten har man lyckats r\u00e4tt bra\u201d, skriver S\u00e4llskapet Pellervos kooperationsdirekt\u00f6r Kari Huhtala<\/strong> i sin analys i OT-lehti.<\/p>\n De kooperativa gr\u00f6nsaksf\u00f6retagen N\u00e4rpes Gr\u00f6nsaker och \u00c5lands Tr\u00e4dg\u00e5rdshall \u00f6kade b\u00e5da sin f\u00f6rs\u00e4ljning och produktion \u00e5r 2015. Ocks\u00e5 det producent\u00e4gda bolaget Vihannes-Laitila Oy visade tillv\u00e4xt i fjol. F\u00f6rs\u00e4ljningen \u00f6kade trots den allt h\u00e5rdnande priskonkurrensen.<\/p>\n Oms\u00e4ttningen f\u00f6r N\u00e4rpes Gr\u00f6nsaker var 45,6 miljoner euro och det \u00e4r den st\u00f6rsta i f\u00f6retagets historia. Alla produktgrupper hade tillv\u00e4xt. Odlingsarealen \u00f6kade m\u00e4rkbart i och med att v\u00e4xthusarealen utbyggdes med \u00f6ver 5 hektar.<\/p>\n \u00c5lands Tr\u00e4dg\u00e5rdshalls oms\u00e4ttning var ocks\u00e5 den st\u00f6rsta i andelslagets historia. 12,4 miljoner euro i oms\u00e4ttning innebar en \u00f6kning p\u00e5 9,6 procent fr\u00e5n \u00e5ret innan<\/p>\n \u00c4gg konsumeras i rekordm\u00e4ngder, men det \u00e4r sv\u00e5rt att uppn\u00e5 resultat<\/strong><\/p>\n Finl\u00e4ndarna \u00e4ter just nu \u00e4gg mer \u00e4n n\u00e5gonsin f\u00f6rr. Trots detta verkar det vara sv\u00e5rt att uppn\u00e5 resultat i produktionen. F\u00f6r\u00e4ndringarna i konsumtionstrenderna ger upphov till huvudbry b\u00e5de hos \u00e4ggpackerierna och hos producenterna. I \u00e5r kommer \u00e4ggkonsumtionen att uppg\u00e5 till mer \u00e4n 12 kilogram per person i Finland och det torde vara mer \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare i Finlands historia.<\/p>\n <\/p>\n \u201dMat- och konsumtionstrenderna just nu skulle igen kr\u00e4va f\u00f6r\u00e4ndringar i produktionen. En del konsumenter \u00f6nskar andra produktionsmetoder f\u00f6r sina \u00e4gg \u00e4n fr\u00e5n h\u00f6ns i inredda burar, vilka fortfarande st\u00e5r f\u00f6r 60 procent av \u00e4ggproduktionen\u201d konstaterar forskningschef Pasi Saarnivaara <\/strong>i OT-lehti.<\/p>\n <\/p>\n P\u00e5 sitt s\u00e4tt \u00e4r det h\u00e4r inget problem f\u00f6r producenterna och packerierna, eftersom huvuddelen av producenterna b\u00f6rjar producera just precis s\u00e5dana \u00e4gg som konsumenterna vill ha och \u00e4ggpackerierna s\u00e4ljer dem vidare. Men det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rutsp\u00e5 vilka konsumtionstrender h\u00e5ller i sig och vilka trender faller bort.<\/p>\n <\/p>\n Det kooperativa Dava Foods tillverkar sina produkter p\u00e5 koncernens anl\u00e4ggning i Sverige. D\u00e4rifr\u00e5n finns det goda m\u00f6jligheter att n\u00e5 de internationella marknaderna. Munax har ocks\u00e5 arbetat flitigt med att f\u00e5 fram nya produktinnovationer och det ser ut som om man ocks\u00e5 lyckats med detta delvis om man ser p\u00e5 resultatet. Ifall man inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt b\u00f6rjar f\u00e5 de h\u00f6gklassiga finska \u00e4ggen ut p\u00e5 de internationella marknaderna st\u00e5r vi oundvikligen inf\u00f6r en h\u00e5rd kamp mellan producenterna. De svaga faller bort och de starka kan forts\u00e4tta.<\/p>\n \u201dProblemet \u00e4r framf\u00f6r allt att producenterna nu investerat i inredda burar f\u00f6r h\u00f6nsen och dem har man \u00e4nnu inte hunnit betala bort. Nu skulle nya l\u00e5n beh\u00f6vas f\u00f6r investeringar. Packerierna har heller inga pengar \u00f6ver l\u00e4ngre i sina balanser\u201d, skriver Saarnivara.<\/p>\n De b\u00e4sta handelslagen: PKO gjorde hat trick<\/strong><\/p>\n I Osuustoiminta-lehtis j\u00e4mf\u00f6relse av handelslagen hade handelslaget PKO fr\u00e5n Nordkarelen klart den b\u00e4sta utvecklingen i sin aff\u00e4rsverksamhet. Det var tredje \u00e5ret i f\u00f6ljd, som PKO kammade hem segern mellan handelslagen.<\/p>\n Vid sidan av PKO tog KPO fr\u00e5n \u00d6sterbotten och Osuuskauppa Keula fr\u00e5n Raumo den andra j\u00e4mte tredje platsen \u00e5r 2015. PKO tog klart hem segern med po\u00e4ngen 48\/50 och var bland de tio i topp i alla fem kategorier som anv\u00e4ndes i j\u00e4mf\u00f6relsen.<\/p>\n KPO med sin andra plats f\u00f6rlorade liksom f\u00f6r ett \u00e5r sedan mot PKO med fyra po\u00e4ng. Osuuskauppa Keula p\u00e5 tredje plats f\u00f6rb\u00e4ttrade sin femte placering f\u00f6r ett \u00e5r sedan och slog HOK-Elanto knappt med en po\u00e4ng. HOK-Elanto f\u00f6rb\u00e4ttrade sin placering betydligt fr\u00e5n \u00e5ret innan.<\/p>\n <\/p>\n I j\u00e4mf\u00f6relsen av handelslagen bed\u00f6mer man f\u00f6retagen med fem olika m\u00e4tare inom aff\u00e4rsverksamheten: den procentuella f\u00f6r\u00e4ndringen av oms\u00e4ttningen och av medlemsantalet, aff\u00e4rsverksamhetens \u00f6verskott i f\u00f6rh\u00e5llande till balansens medeltal och till oms\u00e4ttningen samt handelslagets soliditet. Po\u00e4ngen utdelades p\u00e5 alla fem delomr\u00e5den p\u00e5 basis av hur handelslaget klarat sig i j\u00e4mf\u00f6relse med alla \u00f6vriga handelslag. Om man h\u00f6rde till den b\u00e4sta tiondelen (det vill s\u00e4ga bland de tv\u00e5 b\u00e4sta bland alla 20 regionhandelslag) erh\u00f6lls 10 po\u00e4ng. F\u00f6ljande tiondel gav nio po\u00e4ng och s\u00e5 vidare.<\/p>\n Pee\u00c4ss\u00e4 bland handelslagen och Utaj\u00e4rvi bland andelsbankerna delade ut mest bonus <\/strong><\/p>\n Andelslagen och de \u00f6msesidiga bolagen utbetalade tillsammans totalt 712 miljoner euro i f\u00f6rm\u00e5ner och bonus till sina 6,3 miljoner medlemmar.\u00a0 Det betyder 113 euro\/medlem i medeltal.<\/p>\n Andelslagen betalade ut 543 miljoner euro i bonus till sina \u00e4garmedlemmar \u00e5r 2015. Det \u00e4r ett par procent mindre \u00e4n \u00e5ret innan. Bankerna i OP Gruppen stod f\u00f6r 197 miljoner euro, vilket \u00e4r en \u00f6kning med fyra procent fr\u00e5n \u00e5ret innan.<\/p>\n Handelslagen var \u00f6verl\u00e4gset den st\u00f6rsta utbetalaren av bonus med sina 343 miljoner euro.<\/p>\n <\/p>\n Av handelslagen betalade Pee\u00c4ss\u00e4 fr\u00e5n Kuopio ut mest f\u00f6rm\u00e5ner per medlem. De 111\u00a0000 \u00e4garkunderna fick i medeltal 250 euro i bonus, betalningss\u00e4ttsf\u00f6rm\u00e5n, andelsr\u00e4nta och \u00e5terb\u00e4ring fr\u00e5n sitt handelslag.<\/p>\n Den b\u00e4sta bonusutbetalaren bland andelsbankerna var denna g\u00e5ng Utaj\u00e4rven OP, som \u00e5r 2015 slog Nagu Andelsbank. Nagu hade segrat i bonusutbetalning de fyra f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5ren. Utaj\u00e4rvis medlemmar fick i medeltal 153 euro i bonus \u00e5r 2015.<\/p>\n De \u00f6msesidiga bolagen i Finland utdelade tillsammans 170 miljoner euro till sina \u00e4gare. Kunderna i LokalTapiola-gruppen erh\u00f6ll \u00e5r 2015 n\u00e4stan 45 miljoner euro i f\u00f6rm\u00e5ner fr\u00e5n sina skadef\u00f6rs\u00e4kringar och 10 miljoner euro fr\u00e5n livsf\u00f6rs\u00e4kringarna.<\/p>\n De kooperativa f\u00f6retagen betalde 0,5 miljarder euro i inkomstskatt \u00e5r 2015<\/strong><\/p>\n <\/p>\n Under de senaste tio \u00e5ren har de kooperativa f\u00f6retagen betalat sammanlagt 3,5 miljarder euro i inkomstskatt. I fjol h\u00f6ll sig inkomstskatten p\u00e5 samma niv\u00e5 som \u00e5r 2014 och var \u00f6ver 0,5 miljarder euro.<\/p>\n Osuustoiminta-lehti f\u00f6ljer med inkomstskatten f\u00f6r ca 330 olika traditionella andelslag varje \u00e5r. OP Gruppen har gjort goda resultat de senaste \u00e5ren och f\u00f6ljaktligen varit den st\u00f6rsta skattebetalaren bland andelslagen.<\/p>\n Fjol\u00e5ret utgjorde inget undantag och OP Gruppen betalade \u00f6ver en kvartsmiljard euro i skatt till nytta f\u00f6r samh\u00e4llet. Det \u00e4r ungef\u00e4r h\u00e4lften av vad alla kooperativa f\u00f6retag betalde tillsammans.<\/p>\n Den n\u00e4st st\u00f6rsta skattebetalaren med sina 113 miljoner euro \u00e5r 2015 var Mets\u00e4 Group, liksom ocks\u00e5 \u00e5ret innan. Tredje i ordningen var LokalTapiola med sammanlagt ca 50 miljoner euro i inkomstskatt.<\/p>\n Sm\u00e5andelslagens tillv\u00e4xt l\u00e5ter v\u00e4nta p\u00e5 sig<\/strong><\/p>\n S\u00e4llskapet Pellervo har med hj\u00e4lp uppgifter fr\u00e5n Patent- och Registerstyrelsen (PRS) skapat ett enast\u00e5ende material f\u00f6r uppskattande av den ekonomiska situationen hos sm\u00e5andelslagen. Materialet bygger p\u00e5 ett slumpm\u00e4ssigt urval och omfattar 152 andelslag.<\/p>\n Vatten- och avloppsandelslag samt mejerier, telefonandelslag och andra motsvarande andelslag togs inte med i materialet. Andelslagen i materialet har minst 10 846 och h\u00f6gst 10 miljoner euro i oms\u00e4ttning, vilket motsvarar Statistikcentralens definition av ett litet f\u00f6retag. I materialet finns enstaka st\u00f6rre andelslag och det h\u00f6jer medeltalen.<\/p>\n I f\u00f6retagsregistret finns andelslag vars bokslutsuppgifter saknas eller \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n fr\u00e5n \u00e5r 2014. Dessa utesl\u00f6ts fr\u00e5n materialet.<\/p>\n Andelslagens oms\u00e4ttning var liten, i medeltal 200\u00a0000 euro. Balansomslutningen var i medeltal omkring 260\u00a0000 euro. Resultatet fr\u00e5n aff\u00e4rsverksamheten var l\u00e5gt och l\u00e5g p\u00e5 en niv\u00e5 om 6 000 euro.<\/p>\n <\/p>\n Andelslagen hade i medeltal ett tillfredsst\u00e4llande finansieringstillst\u00e5nd. Soliditeten l\u00e5g p\u00e5 drygt 35 procent. Denna kunde nog vara h\u00f6gre f\u00f6r att ge andelslaget finansiellt spelrum i sin verksamhet.<\/p>\n Likviditeten var i medletal god f\u00f6r de sm\u00e5 andelslagen i materialet.<\/p>\n S\u00e4llskapet Pellervo kommer \u00e5rligen att publicera en analys \u00f6ver de sm\u00e5 andelslagens ekonomi och finansiering med hj\u00e4lp av registret fr\u00e5n PRS.<\/p>\n M\u00e4ngden sm\u00e5andelslag \u00f6kar fortfarande i j\u00e4mn takt. \u00c5r 2015 grundades totalt 230 nya andelslag och totalantalet andelslag i Finland \u00f6verskred nyligen 5\u00a0000. De vanligaste verksamhetsomr\u00e5dena var inom konst, n\u00f6jesbranschen och kultur.<\/p>\n <\/p>\n Andelslagen \u00e4r goda f\u00f6retagsmedborgare<\/strong><\/p>\n Fr\u00e5n och med n\u00e4sta \u00e5r blir det obligatoriskt f\u00f6r alla storf\u00f6retag i Finland att ge en rapport om f\u00f6retagsansvaret, det vill s\u00e4ga f\u00f6retagets samh\u00e4llsansvar.<\/p>\n Den nya lagen behandlas i riksdagen p\u00e5 h\u00f6sten. Rapporten \u00e4r obligatorisk f\u00f6r f\u00f6retag som har \u00f6ver 500 anst\u00e4llda och vars oms\u00e4ttning \u00f6verstiger 40 miljoner eller vars balans 20 miljoner euro.<\/p>\n Lagen, som \u00e4r ett initiativ fr\u00e5n EU, f\u00f6rbereds i arbets- och n\u00e4ringsministeriet. Ministeriet ger inga speciella instruktioner till f\u00f6retagen, men EU-kommissionen h\u00e5ller p\u00e5 att bygga upp instruktioner. De h\u00e4r blir dock inte bindande. F\u00f6retagen f\u00e5r information om detta senast den 6.12.<\/p>\n \u201dInstruktionerna kommer att inneh\u00e5lla b\u00e5de allm\u00e4nna och branschvisa icke-ekonomiska m\u00e4tare f\u00f6r verksamheten. Ocks\u00e5 m\u00e5ngfaldigheten beaktas, det vill s\u00e4ga ledningens och styrelsens \u00e5ldersstruktur och k\u00f6nsf\u00f6rdelning samt dess utbildning- och arbetserfarenhet \u00e4r faktorer tas med i rapporteringen\u201d, skriver\u00a0 Mauno-Markus Karjalainen<\/strong> i OT-lehti.<\/p>\n Som bakgrund till EUs initiativ \u00e4r att man \u00f6nskar mer \u00f6ppenhet och transparens f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra medborgarnas f\u00f6rtroende efter den tr\u00e5kiga finanskrisen. Man vill dessutom f\u00e5 en mer enhetlig verksamhetsomgivning f\u00f6r f\u00f6retagen inom EU. Till exempel vill man nu kr\u00e4va att de stora internationella koncernerna ger en skatterapportering (vinst, skatter, statsst\u00f6d) f\u00f6r varje land de har verksamhet i.<\/p>\n M\u00e5nga av v\u00e5ra finl\u00e4ndska storf\u00f6retag har gett samh\u00e4llsansvarsrapporter frivilligt redan fr\u00e5n millennieskiftet.<\/p>\n \u201dF\u00f6rst med samh\u00e4llsansvarsrapportering bland v\u00e5ra kooperativa f\u00f6retag var OP Gruppen. Kesko hade b\u00f6rjat med det ett par \u00e5r tidigare\u201d, skriver Karjalainen.<\/p>\n Den nya lagen p\u00e5bjuder \u00e4nnu fler rapporter fr\u00e5n f\u00f6retagen, men \u00e4ndam\u00e5let \u00e4r att framf\u00f6r allt f\u00f6rtydliga och f\u00f6rb\u00e4ttra den brokiga rapportering vi nu har. Man vill ha en h\u00f6gre kvalitet, omfattning och j\u00e4mf\u00f6rbarhet av uppgifterna i rapporteringen.<\/p>\n <\/p>\n Mer information (p\u00e5 svenska): Kari Huhtala, kari.huhtala@pellervo.fi<\/a>; 040 8466704<\/p>\n Mer om Osuustoiminta-lehti!<\/p>\n