Pellervo-Media Oy
\nKooperationens \u00e5rsbok 2015 (Osuustoiminnan vuosikirja 2015)<\/p>\n
Pressmeddelande<\/p>\n
Fri f\u00f6r publicering onsdagen den 2.9 kl. 12.00<\/u><\/strong><\/p>\n Osuustoiminta-lehtis analytikerteam gjorde sin analys \u00f6ver den finl\u00e4ndska kooperationens mest centrala f\u00f6retag<\/p>\n Tv\u00e5 f\u00f6retagsgrupper beh\u00f6ll sina toppositioner<\/strong><\/p>\n Analysen \u00f6ver de mest centrala kooperativa f\u00f6retagen, som nu publiceras i Kooperationens \u00c5rsbok 2015, visar att OP-gruppen och Mets\u00e4 Group kunde beh\u00e5lla sina ledande positioner redan f\u00f6r andra \u00e5ret i rad. D\u00e4remot f\u00f6ll Valio tillbaka. Valios VD Annikka Hurme <\/strong>och hennes team kunde inte g\u00f6ra mycket \u00e5t det faktum att Ryssland st\u00e4ngde sina gr\u00e4nser f\u00f6r finska mejeriprodukter.<\/p>\n OP gjorde ett fantastiskt nettoresultat, 607 miljoner, och det skedde i en sv\u00e5r marknadssituation. Mets\u00e4 Groups nettoresultat p\u00e5 220 miljoner kommer upp till en god 4 procents niv\u00e5, skriver ekonom Jorma Savolainen<\/strong> fr\u00e5n OT-lehtis analytikerteam.<\/p>\n Regionalhandelslaget Pohjois-Karjalan Osuuskauppa tog Valios plats bland de tre toppositionerna. PKO simmade mot str\u00f6mmen eftersom regionhandelslagens oms\u00e4ttning i regel stampade p\u00e5 st\u00e4llet och l\u00f6nsamheten f\u00f6rs\u00e4mrades redan f\u00f6r fj\u00e4rde \u00e5ret i f\u00f6ljd. \u201dPKO:s oms\u00e4ttning \u00f6kade med tre procent samtidigt som regionhandelslagens anspr\u00e5ksl\u00f6sa l\u00f6nsamhet (nettoresultat-% 1,6) \u00f6vertr\u00e4ffades 2,5 falt. Dessutom var dess sj\u00e4lvfinansieringsgrad 77 procent och det visar att tillv\u00e4xten inte gjorts med l\u00e5nepengar\u201d, konstaterar Savolainen.<\/p>\n Kooperationen i sin helhet presterade n\u00f6jaktigt \u00e5r 2014, speciellt om man betraktar den k\u00e4rva situationen i aff\u00e4rsomgivningen. Nettoresultatet f\u00f6r de 39 st\u00f6rsta kooperativa f\u00f6retagen steg till en niv\u00e5 p\u00e5 3,2 procent av oms\u00e4ttningen. Av f\u00f6retagen visade endast fyra negativa resultat.<\/p>\n <\/p>\n Kraftiga f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 mj\u00f6lkmarknaderna<\/strong><\/p>\n B\u00f6rjan av \u00e5r 2014 var ett av de historiskt sett b\u00e4sta i mj\u00f6lksektorn tack vare en god efterfr\u00e5gan. Men d\u00e4refter f\u00f6r\u00e4ndrades allt d\u00e5 Ryssland kom med sina motsanktioner som reaktion p\u00e5 att EU:s st\u00e4llt sina sanktioner p\u00e5 grund av krisen i Ukraina.<\/p>\n F\u00f6re det h\u00e4r hade Valio haft en export till Ryssland om ca 250 miljoner euro per \u00e5r. Det utgjorde ungef\u00e4r h\u00e4lften av Finlands totala export av mejeriprodukter.<\/p>\n \u201dSituationen kommer att vara besv\u00e4rlig ocks\u00e5 i forts\u00e4ttningen. Ryssland besl\u00f6t p\u00e5 sommaren 2015 att forts\u00e4tta med sina motsanktioner \u00e4nnu ett \u00e5r. Ocks\u00e5 om Ryssland igen i n\u00e5got skede skulle \u00f6ppna sina marknader igen kommer landet \u00e5tminstone inte direkt att vara lika k\u00f6pkraftigt som tidigare. Det h\u00e4r \u00f6kar behovet att finna nya marknader\u201d, konstaterar tillf\u00e4lliga VD:n Perttu Pyykk\u00f6nen<\/strong> fr\u00e5n PTT i sin analys.<\/p>\n <\/p>\n Valio gjorde en \u00f6ver 30 miljoners f\u00f6rlust, medan till exempel Arla Finlands plusresultat p\u00e5 ca 12 miljoner var en f\u00f6rb\u00e4ttring fr\u00e5n \u00e5ret innan. Av de \u00f6vriga f\u00f6r\u00e4dlingsmejerierna \u00f6kade Maitokolmio, Satamaito och Maitomaa klart sin oms\u00e4ttning och f\u00f6rb\u00e4ttrade sina resultat. Sv\u00e5righeterna f\u00f6r Kuusamon Osuusmeijeri (Kuusamon Juusto Oy) fortsatte d\u00e4remot.<\/p>\n Andelslagets finansieringsproblem l\u00f6stes p\u00e5 sommaren 2015 s\u00e5, att Maitomaa blev Kuusamon Juusto Oy:s st\u00f6rsta \u00e4gare genom en aktieemission. Kuusamon Osuusmeijeris \u00e4garandel f\u00f6ll till en br\u00e5kdel av vad den var tidigare. Ocks\u00e5 Satamaito kom med som investerare via Maitovarma Oy, som grundades gemensamt av de tre andelsmejerierna v\u00e5ren 2015. Ocks\u00e5 andra kapitalinvesterare deltar med ansenliga \u00e4garandelar.<\/p>\n <\/p>\n \u201dSom bakgrund till sammarbetet mellan de tre andelslagen st\u00e5r inte bara Kuusamon Juusto Oy:s finansieringsproblem utan ocks\u00e5 de nya m\u00f6jligheter som \u00f6ppnat sig inom osttillverkningen genom att\u00a0 r\u00e5mj\u00f6lken utj\u00e4mnas mellan de olika f\u00f6retagen.\u201d<\/p>\n \u201d\u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge spelar Maitovarma en viktig roll inte bara i kapitalf\u00f6rs\u00f6rjningen utan ocks\u00e5 just i mj\u00f6lkanskaffningen och i princip kunde Maitovarma ing\u00e5 i en s\u00e5 l\u00e5ngtg\u00e5ende verksamhetsmodell, som Valio och Arla har med sina samarbetsmejerier\u201d, konstaterar Pyykk\u00f6nen.<\/p>\n Den utmanande situationen som Valios andelslag befinner sig i och l\u00f6nsamhetsproblemen g\u00f6r att m\u00e5nga producenter b\u00f6rjar fundera p\u00e5 att byta andelslag.<\/p>\n \u201dGr\u00e4nserna f\u00f6r de traditionella omr\u00e5den, som producentandelslagen haft \u00e4r inte l\u00e4ngre ett hinder f\u00f6r byte av andelslag. Anskaffningslogistiken har blivit effektivare och till exempel Arlas k\u00f6rrutter \u00e4r uppbyggda s\u00e5 att f\u00f6retaget kan k\u00f6pa mj\u00f6lk fr\u00e5n ett mycket stort omr\u00e5de i Finland.<\/p>\n Det f\u00e4rskaste exemplet p\u00e5 det h\u00e4r \u00e4r att ungef\u00e4r tio producenter i \u00c5lands Centralandelslag \u00f6vergick till Arla. Enligt Pyykk\u00f6nen b\u00f6rjar situationen f\u00f6r \u00c5CA i v\u00e4rsta fall p\u00e5minna om den i Kuusamo. Ocks\u00e5 Kaslink, Juustoportti och Maitomaa har satsat p\u00e5 den egna mj\u00f6lkanskaffningen.<\/p>\n <\/p>\n Det b\u00f6rjar ljusna f\u00f6r k\u00f6tthusen<\/strong><\/p>\n Oms\u00e4ttningen f\u00f6r HKScan fortsatte att backa och var 1989 miljoner euro \u00e5r 2014. Det var en minskning med n\u00e4stan 6 procent i j\u00e4mf\u00f6relse med \u00e5r 2013. Oms\u00e4ttningen minskade p\u00e5 grund av f\u00f6rsvagad efterfr\u00e5gan samt det importf\u00f6rbud som Ryssland st\u00e4llt f\u00f6r svink\u00f6tt fr\u00e5n EU-l\u00e4nderna. F\u00f6ljden \u00e4r att utbudet p\u00e5 svink\u00f6tt \u00f6kade ordentligt i v\u00e4rlden. Trots l\u00e4gre oms\u00e4ttning f\u00f6rb\u00e4ttrades HKScans resultat. Det l\u00e5ngsiktiga m\u00e5let om 4 procent av oms\u00e4ttningen kom s\u00e5ledes betydligt n\u00e4rmare.<\/p>\n I Finland lyckades HKScan, trots den svaga totalefterfr\u00e5gan, vinna tillbaka marknadsandelar en aning bland varum\u00e4rkesprodukterna och p\u00e5 k\u00f6ttmarknaden i sin helhet.<\/p>\n <\/p>\n Atrias oms\u00e4ttning fortsatte att \u00f6ka och var 1426 miljoner euro. \u00d6kningen skedde dock i l\u00e5ngsammare takt \u00e4n tidigare och uppgick nu endast till en dryg procent. Oms\u00e4ttningstillv\u00e4xten kom i Finland.<\/p>\n \u201dDen fr\u00e4msta orsaken till att oms\u00e4ttningen \u00f6kade var att Atria k\u00f6pte Saarioinens k\u00f6ttaff\u00e4rsverksamhet i februari. Ocks\u00e5 ig\u00e5ngs\u00e4ttandet av en fabrik f\u00f6r fj\u00e4derf\u00e4foder \u00f6kade oms\u00e4ttningen i Finland\u201d, skriver forskaren Tapani Yrj\u00f6l\u00e4<\/strong> fr\u00e5n PTT.<\/p>\n I de baltiska l\u00e4nderna \u00f6kade oms\u00e4ttningen med n\u00e4stan 5 procent. H\u00e4r skedde tillv\u00e4xten fr\u00e4mst\u00a0 genom \u00f6kade marknadsandelar. Rysslands importf\u00f6rbund f\u00f6rorsakade tryck ocks\u00e5 p\u00e5 Atria Baltias verksamhet.<\/p>\n Atria Scandinavias oms\u00e4ttning sj\u00f6nk med n\u00e4stan 6 procent.<\/p>\n I Ryssland minskade Atrias oms\u00e4ttning i euro med n\u00e4stan en femtedel det vill s\u00e4ga med ungef\u00e4r 19 procent. M\u00e4tt i rubel var oms\u00e4ttningen p\u00e5 samma niv\u00e5 som \u00e5ret innan.<\/p>\n \u201dDen minskade oms\u00e4ttningen berodde h\u00e4r p\u00e5 att man upph\u00f6rde med prim\u00e4rproduktion och gallrade bort ol\u00f6nsamma produktgrupper fr\u00e5n produktsortimentet.\u201d<\/p>\n Atria har som resultatm\u00e5l en aff\u00e4rsvinst\u00a0 p\u00e5 5 procent av oms\u00e4ttningen. \u00c5r 2013 kom man betydligt n\u00e4rmare d\u00e5 den var 2,8 procent.<\/p>\n <\/p>\n De b\u00e5da stora k\u00f6tthusens soliditet f\u00f6rb\u00e4ttrades i fjol. Atrias soliditet var 44 procent och h\u00f6lls sig klart \u00f6ver det m\u00e5let (40 %). HKScans soliditet steg fr\u00e5n 35 till \u00f6ver 51 procent. Ocks\u00e5 HKScan h\u00e5ller en soliditet p\u00e5 \u00f6ver 40 procent som m\u00e5l. Det h\u00e4r \u00f6vertr\u00e4ffades ordentligt och soliditeten \u00e4r mycket god.<\/p>\n <\/p>\n Konsumtionen av gr\u00f6nsaker forts\u00e4tter att \u00f6ka<\/strong><\/p>\n Gr\u00f6nsaksproduktionen i hemlandet \u00f6kar i takt med konsumtionen b\u00e5de av frilands- och v\u00e4xthusprodukter \u00f6kar.<\/p>\n Tomatproduktionen och \u2013konsumtionen \u00f6kade b\u00e5da med ungef\u00e4r fyra procent \u00e5r 2014.<\/p>\n Man har ocks\u00e5 investerat mycket i gurkproduktion. S\u00e5 har ocks\u00e5 det inhemska utbudet vuxit och det har skapat ett tryck p\u00e5 priset. Ett gott exempel p\u00e5 detta \u00e4r att producentpriset rasade under sommaren 2015. N\u00e4rpes Gr\u00f6nsaker lyckades \u00f6ka sin oms\u00e4ttning med 4 procent. I huvudsak berodde detta dock mer p\u00e5 en b\u00e4ttre prisniv\u00e5 \u00e4n p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndrade volymer. I N\u00e4rpes forts\u00e4tter man med att investera stort och kapaciteten r\u00e4cker klart till f\u00f6r en st\u00f6rre produktion. Andelslaget s\u00f6ker hela tiden efter nya producenter.<\/p>\n Verksamheten f\u00f6r \u00c5lands Tr\u00e4dg\u00e5rdshall (\u00c5TH) och Vihannes-Laitila Oy fortsatte i stort sett i samma omf\u00e5ng som tidigare. B\u00e5de \u00c5TH och Vihannes-Laitila Oy har gjort ansenliga investeringar under de senaste tv\u00e5 \u00e5ren. I f\u00f6retagen satsar man fr\u00e4mst p\u00e5 ny f\u00f6rpackningsutrustning med m\u00e5let att f\u00f6rb\u00e4ttra kvaliteten och g\u00f6ra produkterna mera lockande f\u00f6r konsumenterna.<\/p>\n <\/p>\n \u00c4ggbranschen genomg\u00e5r forts\u00e4ttningsvis stora f\u00f6r\u00e4ndringar<\/strong><\/p>\n Strukturomvandlingen i \u00e4ggbranschen har varit v\u00e5ldsam under de senaste \u00e5ren. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det \u00e4nnu inte slut eftersom producentpriserna \u00e4r l\u00e5ga igen. \u00c4ggmarknaderna b\u00f6rjar bli allt mer internationella i och med att danskarna kommit med i den finska lantbrukshandeln.<\/p>\n Munakunta kom i fjol till en s\u00e5dan l\u00f6sning, att andelslaget blev ett holdingandelslag. All aff\u00e4rsverksamhet med tillg\u00e5ngar och skulder \u00f6verf\u00f6rdes till ett nytt bolag Muna Foods Oy. D\u00e4refter s\u00e5ldes h\u00e4lften av aktierna till Dava Foods A\/S, som \u00e4r en del av det danska kooperativa f\u00f6retaget Danish Agro. Det \u00e4gs sin tur av ca 12\u00a0000 danska jordbrukare.<\/p>\n <\/p>\n Fusionens resultat blev Nordens st\u00f6rsta f\u00f6retag i \u00e4ggbranschen. Dess oms\u00e4ttning stiger till 175 miljoner euro.<\/p>\n Munakunta var inte det enda \u00e4ggpackeriet som justerade om sina \u00e4garf\u00f6rh\u00e5llanden. Ocks\u00e5 Munax s\u00e5lde en fj\u00e4rdedel av sina aktier till den danska Dan\u00e6g-koncernen. Tv\u00e5 nya danska akt\u00f6rer i den finska \u00e4ggbranschen m\u00e4rks ocks\u00e5 i att exporten till Danmark f\u00f6rdubblats under \u00e5rets f\u00f6rsta h\u00e4lft.<\/p>\n F\u00f6retagsk\u00f6pen slutar knappast h\u00e4r. I de baltiska l\u00e4nderna finns mycket potential och m\u00e5nga f\u00f6retag st\u00e5r sannolikt till f\u00f6rfogande f\u00f6r dem som vill k\u00f6pa. Det \u00e5terst\u00e5r att se vilket av de stora f\u00f6retagen som g\u00f6r n\u00e4sta drag och \u00e5t vilket h\u00e5ll det sker.<\/p>\n <\/p>\n PKO forts\u00e4tter i toppen bland handelslagen<\/strong><\/p>\n I Osuustoiminta-lehtis j\u00e4mf\u00f6relse av handelslagen aff\u00e4rsverksamhetsutveckling \u00f6vertr\u00e4ffade PKO fr\u00e5n Norra Karelen de \u00f6vriga regionhandelslagen. Ocks\u00e5 i fjol var PKO b\u00e4st i j\u00e4mf\u00f6relsen.<\/p>\n Bland handelslagen \u00e5r 2014 var Handelslaget KPO fr\u00e5n \u00d6sterbotten n\u00e4st b\u00e4st, medan Eekoo fr\u00e5n S\u00f6dra Karelen och Osuuskauppa Pee\u00c4ss\u00e4 fr\u00e5n Norra Savolax delade p\u00e5 tredje platsen.<\/p>\n PKO tog klart topplatsen med po\u00e4ngen 48\/50 och var bland det tio fr\u00e4msta enligt alla fem m\u00e4tare, som anv\u00e4ndes i j\u00e4mf\u00f6relsen. KPO hade po\u00e4ngen 44\/50, medan bronsplatsens Eekoo och Pee\u00c4ss\u00e4 erh\u00f6ll po\u00e4ngen 42\/50.<\/p>\n Det var allt sv\u00e5rare f\u00f6r handelslagen att \u00f6ka sin oms\u00e4ttning. 14 av dem hade l\u00e4gre oms\u00e4ttning \u00e4n \u00e5ret innan och bara sju lyckades \u00f6ka p\u00e5 den.<\/p>\n Liksom \u00e5ret innan lyckades samtliga regionhandelslag f\u00e5 fler medlemmar. Handelslagens medlemsantal \u00f6kade i medeltal med 2,4 procent.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Pee\u00c4ss\u00e4 bland handelslagen och Nagu bland andelsbankerna betalade mest <\/strong><\/p>\n Trots l\u00e5gkonjunkturen har andelslagen \u00e5r f\u00f6r \u00e5r brukat kunna \u00f6ka sin utbetalning av bonus till sina medlemmar i j\u00e4mn takt. Men i fjol syntes den d\u00e5liga ekonomin ocks\u00e5 h\u00e4r och nu sj\u00f6nk niv\u00e5n p\u00e5 utbetalda bonus.<\/p>\n Totalt delades 553 miljoner euro ut i form av bonus till \u00e4garmedlemmarna \u00e5r 2014. Det innebar en minskning p\u00e5 ett par procent i j\u00e4mf\u00f6relse med f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r. Bankerna i OP gruppen lyckades \u00e4nd\u00e5 \u00f6ka p\u00e5 sin bonusutbetalning med fyra procent till 189 miljoner, medan bonusen fr\u00e5n de \u00f6vriga andelslagen minskade.<\/p>\n Handelslagen \u00e4r \u00f6verl\u00e4gset den st\u00f6rsta bonusutbetalaren med sina 361 miljoner euro. Av dem bel\u00f6nade Pee\u00c4ss\u00e4 sina medlemmar b\u00e4st. Dess medlemshush\u00e5ll fick i medeltal 260 euro i form av bonus, betalningss\u00e4ttsf\u00f6rm\u00e5n, r\u00e4nta p\u00e5 andelsinsats och \u00e5terb\u00e4ring.<\/p>\n Av andelsbankerna bel\u00f6nade Nagu Andelsbank, med bara 800 medlemmar, sina medlemmar b\u00e4st redan f\u00f6r fj\u00e4rde \u00e5ret i f\u00f6ljd. I medeltal \u00e5terfick medlemmarna 153 euro f\u00f6r sina aff\u00e4rer med banken.<\/p>\n Bland de \u00f6msesidiga f\u00f6rs\u00e4kringsbolagen stod LokalTapiola med sina 82 miljoner euro f\u00f6r majoriteten av utbetalda bonus. Totalt delade de \u00f6msesidiga bolagen i Finland ut 130 miljoner euro till sina \u00e4gare.<\/p>\n Tillsammans delade andelslagen och de \u00f6msesidiga bolagen ut 681 miljoner euro i f\u00f6rdelar och bonus. Det innebar i medeltal 110 euro mer per man f\u00f6r de 6,3 miljoner medlemmarna i Finland.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n De kooperativa f\u00f6retagen betalade n\u00e4stan rekordmycket i inkomstskatt<\/strong><\/p>\n Den m\u00e4ngd inkomstskatt de kooperativa f\u00f6retagen betalat under 2000-talet \u00f6verskred redan femmiljardersgr\u00e4nsen. Detta framkommer av OT-lehtis utredning. \u00c5r 2014 betalades \u00f6ver en halv miljard i inkomstskatt. Under det h\u00e4r \u00e5rtusendet \u00e4r det bara \u00e5r 2000 man betalat mer i skatt.<\/p>\n OP gruppens skatter steg till 308 miljoner euro totalt. Gruppen stod s\u00e5ledes f\u00f6r \u00f6ver 60 procent av de kooperativa f\u00f6retagens totala skatter. Den n\u00e4stst\u00f6rsta skattebetalaren Mets\u00e4 Group med sina 70 miljoner euro gjorde ett utoordentligt resultat och f\u00f6rdubblade sina skatter i f\u00f6rh\u00e5llande till \u00e5ret innan.<\/p>\n <\/p>\n De sm\u00e5 andelslagen gjorde lite b\u00e4ttre ifr\u00e5n sig<\/strong><\/p>\n Osuustoiminta-lehti utredde ocks\u00e5 hur de sm\u00e5 andelslagen gjort ekonomiskt ifr\u00e5n sig branschvis. Med i utr\u00e4kningarna var andelslag, som syssels\u00e4tter minst \u00bd person och vars oms\u00e4ttning ligger mellan 10\u2009000\u00a0 och 10 miljoner euro. Av branscherna var andelslagen inom parti- och minuthandeln st\u00f6rst om man ser p\u00e5 oms\u00e4ttningen precis som ett \u00e5r tidigare. Den grupp sm\u00e5 andelslag som syssels\u00e4tter flest personer fungerar inom sektorn som ger administrativa- och st\u00f6dtj\u00e4nster. De syssels\u00e4tter \u00f6ver 800 personer. Till antalet utg\u00f6r andelslagen inom vattenf\u00f6rs\u00f6rjningen klart den st\u00f6rsta gruppen bland de sm\u00e5 andelslagen. I Finland finns det nu totalt \u00f6ver 1\u00a0500 vattenandelslag.<\/p>\n <\/p>\n Mer information<\/p>\n Kari Huhtala, (040) 8466 704 kari.huhtala@pellervo.fi<\/a><\/p>\n Analytikerteamets ordf\u00f6rande<\/p>\n Finlands Svenska Andelsf\u00f6rbundets VD<\/p>\n <\/p>\n L\u00e4s mer i Osuustoiminta-lehti!<\/p>\n