Pellervo-Media Oy
Kooperationens årsbok 2016 (Osuustoiminnan vuosikirja 2016)
Pressmeddelande Fri för publicering onsdagen den 31.8. kl. 12.00
Osuustoiminta-lehtis analytikerteam gjorde en analys över den finländska kooperationens mest centrala företag
Mjölkens förädlingsgrad bör höjas
”I mjölkbranschen har utvecklingen varit negativ. Producentpriset på mjölk är sjunkande och med det också mejeriföretagens omsättning. Man borde få ut nya allt mer förädlade mjölkprodukter på marknaden för att kursen skall ändras”, så skriver redaktör Antti Äijö i OT-lehtis analytikerteam.
Av mjölkgårdarna är 20-30 procent mycket hårt drabbade av krisen. Då är det allmänt fråga om gårdar som investerat stort under de senaste åren. Deras ekonomi drabbas svårt av sänkta producentpriser.
Av andelsmejerierna har krisen drabbat Kuusamon Osuusmeijeri värst. Mejeriet lider av de förluster dess ostbolag gjort under tidigare år.
I Kuusamo väntar man på beslutet att ostfabriken skall få komma under företagssanering.
Också Kuusamon Osuusmeijeri ansökte om företagssanering i maj. Dess kapital har fallit över på minussidan i och med att man skrivit ner Kuusamon Juustos fordringar. Nedskrivningarna av fordringarna har gett upphov till förluster om 4,3 miljoner euro under åren 2014-2015.
Valios omsättning har sjunkit bland annat på grund av att produktionen har gått mot produkter med lägre täckning. En del av Valios konkurrenter i Finland har däremot lyckats höja sin omsättning en aning trots att priset på mjölkprodukterna i butikerna sjönk med 4,6 i medeltal år 2015 i förhållande till året innan.
”Trots den svåra marknadssituationen lyckades Valio knappt hålla sina andelar på konsumtionsmarknaden. Den låga prisnivån och den höga exportandelen bland industriprodukterna gjorde att omsättningen och mjölkavkastningen föll till en lägre nivå än året innan” bedömer Äijö.
Valio genomför strukturomvandlingar och bland annat lägger man ned verksamheten i mejeriet i Tammerfors.
Skillnaderna i det producentpris de olika mejerierna betalar har jämnats ut under de senaste månaderna då Valios konkurrenter har blivit tvungna att sänka sina egna anbud i den svåra marknadssituationen.
”Producentpriset har fortfarande en negativ utveckling. Många av de andelsmejerier, som äger Valio upphörde att betala tilläggspris för mjölken under sommaren”.
Enligt Äijö har det jämnare producentpriset de olika mejerierna betalar lett till att mjölkproducenterna inte byter mejeri så friskt som tidigare. Ännu år 2015 förlorade Valios andelsmejerier ungefär 100 producenter. Flest nya producenter fick Maitokolmio, Osuuskunta Maitomaa och samarbetsmejerierna inom Arla Finland. Valio meddelar att man förlorade bara ca 30 miljoner liter, men den här siffran stiger då bortflyttarnas hela årsproduktion övergår till de mottagande köparnas mjölkinsamling.
Svårt år för kötthusen
HKScans omsättning fortsatte att sjunka. Omsättningen 2015 var 1917 miljoner euro det vill säga knappt fyra procent lägre än året innan. Många faktorer påverkade minskningen av omsättningen. Den dåliga allmänna ekonomiska situationen gjorde att efterfrågan minskade och Rysslands importförbud skapade överutbud på svinköttsmarknaden. Det här inverkade stort på omsättningen. Också HKScans åtgärder för att förbättra lönsamheten hade för sin del en minskande inverkan på omsättningen.
Atrias omsättning sjönk i sin tur till 1340 miljoner euro – en minskning med sex procent från 2014. Sänkande på Atrias omsättning inverkade den ryska rubelns kursfall och försäljningen av Falbygdens affärsverksamhet med ost till Arla i Sverige. Den allmänt dåliga ekonomiska situationen med försämrad efterfrågan som följd inverkade naturligtvis också på Atrias omsättning.
”Resultatet pressades ned av överutbudet på kött på de internationella marknaderna och de allt lägre konsumentpriserna. För att uppnå bättre lönsamhet beslöt man att investera i en ännu effektivare svinstyckningsanläggning i Nurmo”, skriver forskaren Tapani Yrjölä från PTT.
Soliditeten för de båda stora kötthusen försämrades ifjol. Nettoresultatet för HKScan blev betydligt sämre än året innan. Resultatet försämrades också på grund av poster av engångskaraktär. Utan dessa poster hade resultatet blivit mycket bättre. Ändå har man långt kvar till det uppställda målet (en affärsvinst om 4 % av omsättningen).
Också Atrias nettoresultat blev sämre än året innan och nästan halverades. Då nettoresultatet relativt sett minskade mer än omsättningen föll man allt längre ifrån det uppställda målet (en affärsvinst om 5 % av omsättningen). Ändå är Atrias förhållande mellan nettoresultatet och omsättningen ett av de bästa i branschen.
Den ökande konsumtionen satte fart på grönsaksföretagens försäljning
Finländarna konsumerade allt mer grönsaker och frukt år 2015. Dock klarade inte tillväxten i den inhemska grönsaksproduktionen helt av att tillmötesgå den ökande konsumtionen. Produktionen av växthusgrönsaker ökade med en procent i medeltal. Produktionen av grönsaker i kruka ökade med hela tre procent.
Produktionen av frilandsgrönsaker minskade däremot med 10 procent och det förklarar det faktum att produktionen av rotfrukter minskade. Potatisproduktionen minskade med 11 procent. Priserna sjönk och det gjorde att konkurrensen i trädgårdsbranschen blev allt hårdare.
”Producentpriset på gurka sjönk medan tomaternas pris höll sig på tidigare nivå. Den hårda konkurrensen har krävt att våra inhemska grönsaksföretag effektiverar sin verksamhet. Det innebär nya investeringar och på den punkten har man lyckats rätt bra”, skriver Sällskapet Pellervos kooperationsdirektör Kari Huhtala i sin analys i OT-lehti.
De kooperativa grönsaksföretagen Närpes Grönsaker och Ålands Trädgårdshall ökade båda sin försäljning och produktion år 2015. Också det producentägda bolaget Vihannes-Laitila Oy visade tillväxt i fjol. Försäljningen ökade trots den allt hårdnande priskonkurrensen.
Omsättningen för Närpes Grönsaker var 45,6 miljoner euro och det är den största i företagets historia. Alla produktgrupper hade tillväxt. Odlingsarealen ökade märkbart i och med att växthusarealen utbyggdes med över 5 hektar.
Ålands Trädgårdshalls omsättning var också den största i andelslagets historia. 12,4 miljoner euro i omsättning innebar en ökning på 9,6 procent från året innan
Ägg konsumeras i rekordmängder, men det är svårt att uppnå resultat
Finländarna äter just nu ägg mer än någonsin förr. Trots detta verkar det vara svårt att uppnå resultat i produktionen. Förändringarna i konsumtionstrenderna ger upphov till huvudbry både hos äggpackerierna och hos producenterna. I år kommer äggkonsumtionen att uppgå till mer än 12 kilogram per person i Finland och det torde vara mer än någonsin tidigare i Finlands historia.
”Mat- och konsumtionstrenderna just nu skulle igen kräva förändringar i produktionen. En del konsumenter önskar andra produktionsmetoder för sina ägg än från höns i inredda burar, vilka fortfarande står för 60 procent av äggproduktionen” konstaterar forskningschef Pasi Saarnivaara i OT-lehti.
På sitt sätt är det här inget problem för producenterna och packerierna, eftersom huvuddelen av producenterna börjar producera just precis sådana ägg som konsumenterna vill ha och äggpackerierna säljer dem vidare. Men det är svårt att förutspå vilka konsumtionstrender håller i sig och vilka trender faller bort.
Det kooperativa Dava Foods tillverkar sina produkter på koncernens anläggning i Sverige. Därifrån finns det goda möjligheter att nå de internationella marknaderna. Munax har också arbetat flitigt med att få fram nya produktinnovationer och det ser ut som om man också lyckats med detta delvis om man ser på resultatet. Ifall man inte på något sätt börjar få de högklassiga finska äggen ut på de internationella marknaderna står vi oundvikligen inför en hård kamp mellan producenterna. De svaga faller bort och de starka kan fortsätta.
”Problemet är framför allt att producenterna nu investerat i inredda burar för hönsen och dem har man ännu inte hunnit betala bort. Nu skulle nya lån behövas för investeringar. Packerierna har heller inga pengar över längre i sina balanser”, skriver Saarnivara.
De bästa handelslagen: PKO gjorde hat trick
I Osuustoiminta-lehtis jämförelse av handelslagen hade handelslaget PKO från Nordkarelen klart den bästa utvecklingen i sin affärsverksamhet. Det var tredje året i följd, som PKO kammade hem segern mellan handelslagen.
Vid sidan av PKO tog KPO från Österbotten och Osuuskauppa Keula från Raumo den andra jämte tredje platsen år 2015. PKO tog klart hem segern med poängen 48/50 och var bland de tio i topp i alla fem kategorier som användes i jämförelsen.
KPO med sin andra plats förlorade liksom för ett år sedan mot PKO med fyra poäng. Osuuskauppa Keula på tredje plats förbättrade sin femte placering för ett år sedan och slog HOK-Elanto knappt med en poäng. HOK-Elanto förbättrade sin placering betydligt från året innan.
I jämförelsen av handelslagen bedömer man företagen med fem olika mätare inom affärsverksamheten: den procentuella förändringen av omsättningen och av medlemsantalet, affärsverksamhetens överskott i förhållande till balansens medeltal och till omsättningen samt handelslagets soliditet. Poängen utdelades på alla fem delområden på basis av hur handelslaget klarat sig i jämförelse med alla övriga handelslag. Om man hörde till den bästa tiondelen (det vill säga bland de två bästa bland alla 20 regionhandelslag) erhölls 10 poäng. Följande tiondel gav nio poäng och så vidare.
PeeÄssä bland handelslagen och Utajärvi bland andelsbankerna delade ut mest bonus
Andelslagen och de ömsesidiga bolagen utbetalade tillsammans totalt 712 miljoner euro i förmåner och bonus till sina 6,3 miljoner medlemmar. Det betyder 113 euro/medlem i medeltal.
Andelslagen betalade ut 543 miljoner euro i bonus till sina ägarmedlemmar år 2015. Det är ett par procent mindre än året innan. Bankerna i OP Gruppen stod för 197 miljoner euro, vilket är en ökning med fyra procent från året innan.
Handelslagen var överlägset den största utbetalaren av bonus med sina 343 miljoner euro.
Av handelslagen betalade PeeÄssä från Kuopio ut mest förmåner per medlem. De 111 000 ägarkunderna fick i medeltal 250 euro i bonus, betalningssättsförmån, andelsränta och återbäring från sitt handelslag.
Den bästa bonusutbetalaren bland andelsbankerna var denna gång Utajärven OP, som år 2015 slog Nagu Andelsbank. Nagu hade segrat i bonusutbetalning de fyra föregående åren. Utajärvis medlemmar fick i medeltal 153 euro i bonus år 2015.
De ömsesidiga bolagen i Finland utdelade tillsammans 170 miljoner euro till sina ägare. Kunderna i LokalTapiola-gruppen erhöll år 2015 nästan 45 miljoner euro i förmåner från sina skadeförsäkringar och 10 miljoner euro från livsförsäkringarna.
De kooperativa företagen betalde 0,5 miljarder euro i inkomstskatt år 2015
Under de senaste tio åren har de kooperativa företagen betalat sammanlagt 3,5 miljarder euro i inkomstskatt. I fjol höll sig inkomstskatten på samma nivå som år 2014 och var över 0,5 miljarder euro.
Osuustoiminta-lehti följer med inkomstskatten för ca 330 olika traditionella andelslag varje år. OP Gruppen har gjort goda resultat de senaste åren och följaktligen varit den största skattebetalaren bland andelslagen.
Fjolåret utgjorde inget undantag och OP Gruppen betalade över en kvartsmiljard euro i skatt till nytta för samhället. Det är ungefär hälften av vad alla kooperativa företag betalde tillsammans.
Den näst största skattebetalaren med sina 113 miljoner euro år 2015 var Metsä Group, liksom också året innan. Tredje i ordningen var LokalTapiola med sammanlagt ca 50 miljoner euro i inkomstskatt.
Småandelslagens tillväxt låter vänta på sig
Sällskapet Pellervo har med hjälp uppgifter från Patent- och Registerstyrelsen (PRS) skapat ett enastående material för uppskattande av den ekonomiska situationen hos småandelslagen. Materialet bygger på ett slumpmässigt urval och omfattar 152 andelslag.
Vatten- och avloppsandelslag samt mejerier, telefonandelslag och andra motsvarande andelslag togs inte med i materialet. Andelslagen i materialet har minst 10 846 och högst 10 miljoner euro i omsättning, vilket motsvarar Statistikcentralens definition av ett litet företag. I materialet finns enstaka större andelslag och det höjer medeltalen.
I företagsregistret finns andelslag vars bokslutsuppgifter saknas eller är äldre än från år 2014. Dessa uteslöts från materialet.
Andelslagens omsättning var liten, i medeltal 200 000 euro. Balansomslutningen var i medeltal omkring 260 000 euro. Resultatet från affärsverksamheten var lågt och låg på en nivå om 6 000 euro.
Andelslagen hade i medeltal ett tillfredsställande finansieringstillstånd. Soliditeten låg på drygt 35 procent. Denna kunde nog vara högre för att ge andelslaget finansiellt spelrum i sin verksamhet.
Likviditeten var i medletal god för de små andelslagen i materialet.
Sällskapet Pellervo kommer årligen att publicera en analys över de små andelslagens ekonomi och finansiering med hjälp av registret från PRS.
Mängden småandelslag ökar fortfarande i jämn takt. År 2015 grundades totalt 230 nya andelslag och totalantalet andelslag i Finland överskred nyligen 5 000. De vanligaste verksamhetsområdena var inom konst, nöjesbranschen och kultur.
Andelslagen är goda företagsmedborgare
Från och med nästa år blir det obligatoriskt för alla storföretag i Finland att ge en rapport om företagsansvaret, det vill säga företagets samhällsansvar.
Den nya lagen behandlas i riksdagen på hösten. Rapporten är obligatorisk för företag som har över 500 anställda och vars omsättning överstiger 40 miljoner eller vars balans 20 miljoner euro.
Lagen, som är ett initiativ från EU, förbereds i arbets- och näringsministeriet. Ministeriet ger inga speciella instruktioner till företagen, men EU-kommissionen håller på att bygga upp instruktioner. De här blir dock inte bindande. Företagen får information om detta senast den 6.12.
”Instruktionerna kommer att innehålla både allmänna och branschvisa icke-ekonomiska mätare för verksamheten. Också mångfaldigheten beaktas, det vill säga ledningens och styrelsens åldersstruktur och könsfördelning samt dess utbildning- och arbetserfarenhet är faktorer tas med i rapporteringen”, skriver Mauno-Markus Karjalainen i OT-lehti.
Som bakgrund till EUs initiativ är att man önskar mer öppenhet och transparens för att förbättra medborgarnas förtroende efter den tråkiga finanskrisen. Man vill dessutom få en mer enhetlig verksamhetsomgivning för företagen inom EU. Till exempel vill man nu kräva att de stora internationella koncernerna ger en skatterapportering (vinst, skatter, statsstöd) för varje land de har verksamhet i.
Många av våra finländska storföretag har gett samhällsansvarsrapporter frivilligt redan från millennieskiftet.
”Först med samhällsansvarsrapportering bland våra kooperativa företag var OP Gruppen. Kesko hade börjat med det ett par år tidigare”, skriver Karjalainen.
Den nya lagen påbjuder ännu fler rapporter från företagen, men ändamålet är att framför allt förtydliga och förbättra den brokiga rapportering vi nu har. Man vill ha en högre kvalitet, omfattning och jämförbarhet av uppgifterna i rapporteringen.
Mer information (på svenska): Kari Huhtala, kari.huhtala@pellervo.fi; 040 8466704
Mer om Osuustoiminta-lehti!