Medlemsbaserade organisationer och deras särdrag

Andelslag och ömsesidiga försäkringsbolag avviker från föreningar i den mening att de är företag, medan föreningar är ideella, allmännyttiga organisationer som inte eftersträvar vinst. Alla präglas dock av kollegialitet och av att de skapar fördelar och tjänster till sina medlemmar. Besluten fattas demokratiskt och förvaltningsstrukturerna är liknande.

Det är dock värt att notera att varje organisationstyp regleras av en speciallag. Lagen om andelslag, försäkringsbolagslagen och föreningslagen avviker till många delar från varandra.

Andelslag och ömsesidiga bolag är liksom aktiebolag företag som bedriver ekonomisk verksamhet. Andelslagsmedlemmarnas ansvar för andelslagets förpliktelser begränsar sig till placerat kapital, på motsvarande sätt som i aktiebolag. Aktiebolagens syfte och beslutanderätt avviker dock från medlemsbaserade organisationers motsvarande, vilket går att se i tabell 1.

Kommunorganisationen påminner om förening på ett intressant sätt: dess syfte är övergripande, på motsvarande sätt som en förenings ideella uppgift kan vara mycket omfattande. Kommunernas demokratiska beslutsfattande och förvaltning påminner om medlemsbaserade organisationers.

I fråga om medlemsbaserade organisationer kan olika namn och benämningar skapa en viss förvirring. I Sverige kallas andelslag för ekonomiska föreningar. Tidigare fungerade ömsesidiga försäkringsbolag enligt modellen och namnet försäkringsförening, även om det var fråga om företag. Slutledet i ordet andelslag (-lag) kan också förorsaka förväxling med delägarlag för förvaltning av gemensamma områden eller motsvarande organisationer.

Exempel: Andelslaget Österbottens Kött

Verksamhetens syfte: Att främja medlemmarnas jordbruksverksamhet genom att bedriva anskaffning av slaktdjur, djurförmedling, slakteriverksamhet och köttförädling i egen regi och/eller genom dotter- eller delägarbolags eller avtalskompanjoners förmedling samt att på annat sätt stöda och utveckla medlemmarnas köttproduktion.

Beslutanderätt: Den högsta beslutanderätten innehas av fullmäktige, där medlemmarnas beslutanderätt utövas av minst 21 och högst 31 ledamöter, vilka väljs bland medlemmarna på basen av uppdelning i valområden.

Förvaltning: Förvaltningsråd (9–18 medlemmar, av vilka minst 5/6 är medlemmar i andelslaget) och styrelse (verkställande direktör + 4 andra medlemmar, varav minst 3 är medlemmar i andelslaget)

Av exemplet framgår att ifrågavarande andelslag är ett företag som leds och förvaltas av sina medlemmar, med flera än trettio förtroendevalda. Andra än medlemmar kan endast i begränsad omfattning väljas in i förvaltningsråd och styrelse, i fullmäktige inte alls.

Exempel: Österbottens svenska producentförbund ÖSP

Verksamhetens syfte: Att fungera som sammanslutning för jordbruks- och trädgårdsproducenter i svenskspråkiga Österbotten.

Beslutanderätt: Föreningsmötet är högsta beslutande organ och där är det medlemmarna som använder beslutanderätten.

Förvaltning: Fullmäktige (39 medlemmar) och styrelse (ordförande, vice ordförande, 7 medlemmar, dessutom sakkunniga)

Av exemplet framgår att föreningens syfte är betydligt mera omfattande än i ett andelslag. Förvaltningsstrukturen påminner däremot mycket om ett andelslags, även om det finns skillnader i namnen på förvaltningsorganen.