Ett stort antal företagsledare och forskare vädjar till undervisnings- och kulturministrarna att i högre grad inkludera kooperation i den finländska skolutbildningen. Anledningen är en gemensam oro för att den affärs- och ekonomiska modell som kooperativa företag representerar nu återspeglas mycket dåligt i skolsystemet.
Bland undertecknarna finns bl.a. S-gruppens chefdirektör Hannu Krook, OP-gruppens chefdirektör Timo Ritakallio, LähiTapiolas koncernchef Juha Koponen, Valios vd Annikka Hurme, Tradekas vd Perttu Puro, Atrias vd Juha Gröhn och Metsä Groups styrelseordförande Jussi Linnaranta.
De finska andelslagens sammanlagda omsättning ökade med åtta procent förra året till över 35 miljarder euro. Dessa är användarägda företag, vilkas ägare är mer än 90 % av finländska vuxna.
– Att förstå idén med kooperationen är viktigt, eftersom företagsformen erbjuder både globalt och nationellt många möjligheter att öka den ekonomiska aktiviteten och förbättra livskvaliteten. Dessutom är andelslag den gemensamma ankaregendomen för oss finländare, säger professor av ledarskap Anu Puusa från Östra Finlands universitet. Hon fungerade som en av dem som överlämnande adressen.
Petitionen, undertecknat av totalt 131 företrädare för företagsledningen, 24 forskare och universitetslärare, 15 organisationsledare och 16 andra personer som arbetar med främjande av kooperation, överlämnades till UKMs ministrar Petri Honkonen fredagen den 9 september och Li Andersson tisdagen den 13 september. Undertecknarna representerar på ett övergripande sätt de viktigaste påverkarna för den finländska kooperationen.
Investerarägarskap behöver alternativ
– För närvarande behandlar skolinnehåll ärenden relaterat till företag och ekonomin i första hand utifrån de investerarägda företagens perspektiv. Vi vädjar för förändring: Kooperation ska bli bekant för barn och unga på jämställdhet med andra företagsmodeller, påminner Mari Kokko, vd för Pellervo, kooperationens centralorganisation.
Det handlar inte bara om företagsfostran, utan om att lära ut betydelsen av kooperation och dess värderingar och principer på ett åldersanpassat sätt, från förskola till högre utbildning.
– Forskningen om kooperation på högskolenivå är än så länge ganska begränsad och teorier bygger på observationer gjorda i samband med privata eller investerarägda företag. Detta måste också ändras, eftersom andelslag skiljer sig från dessa företag på ett grundläggande sätt, till exempel vad gäller syftet med verksamheten, beskriver Anu Puusa, som själv har skrivit flera forskningsartiklar med anknytning till ämnet.
Petitionstexten påminner oss om att andelslaget är ett människoorienterat företag. Verksamhetsmodellen stödjer sådana FN-principer som fred, säkerhet, mänskliga rättigheter, miljöskydd och jämställdhet.
Ett andelslag är en allmän modell som leverantör av konsument-, producent-, arbets- och infrastrukturtjänster som vatten eller bredband. Denna ekonomiska form erbjuder verktyg för att hantera vår tids globala megatrender: klimatförändringar, delningsekonomin och digitalisering. Det främjar gemenskap, lokalitet och ansvarsfullhet.
Dessutom erbjuder kooperation en låg tröskel för företagande. I många fall är det ett bra sätt att anställa sig själv. En gemenskaplig och flexibel verksamhetsform lämpar sig som modell för samföretagande inom alla sektorer.
– Kooperation skulle återigen ha mycket att bidra med för att klara krisen. Därför bör barn och unga ges färdigheter att använda det som en del av sina egna lösningar för att hantera livet. Information ger möjligheter, påminner petitionen.