Pressmeddelande: Två företagsgrupper behöll sina toppositioner

Pellervo-Media Oy
Kooperationens årsbok 2015 (Osuustoiminnan vuosikirja 2015)

Pressmeddelande

Fri för publicering onsdagen den 2.9 kl. 12.00

Osuustoiminta-lehtis analytikerteam gjorde sin analys över den finländska kooperationens mest centrala företag

Två företagsgrupper behöll sina toppositioner

Analysen över de mest centrala kooperativa företagen, som nu publiceras i Kooperationens Årsbok 2015, visar att OP-gruppen och Metsä Group kunde behålla sina ledande positioner redan för andra året i rad. Däremot föll Valio tillbaka. Valios VD Annikka Hurme och hennes team kunde inte göra mycket åt det faktum att Ryssland stängde sina gränser för finska mejeriprodukter.

OP gjorde ett fantastiskt nettoresultat, 607 miljoner, och det skedde i en svår marknadssituation. Metsä Groups nettoresultat på 220 miljoner kommer upp till en god 4 procents nivå, skriver ekonom Jorma Savolainen från OT-lehtis analytikerteam.

Regionalhandelslaget Pohjois-Karjalan Osuuskauppa tog Valios plats bland de tre toppositionerna. PKO simmade mot strömmen eftersom regionhandelslagens omsättning i regel stampade på stället och lönsamheten försämrades redan för fjärde året i följd. ”PKO:s omsättning ökade med tre procent samtidigt som regionhandelslagens anspråkslösa lönsamhet (nettoresultat-% 1,6) överträffades 2,5 falt. Dessutom var dess självfinansieringsgrad 77 procent och det visar att tillväxten inte gjorts med lånepengar”, konstaterar Savolainen.

Kooperationen i sin helhet presterade nöjaktigt år 2014, speciellt om man betraktar den kärva situationen i affärsomgivningen. Nettoresultatet för de 39 största kooperativa företagen steg till en nivå på 3,2 procent av omsättningen. Av företagen visade endast fyra negativa resultat.

 

Kraftiga förändringar på mjölkmarknaderna

Början av år 2014 var ett av de historiskt sett bästa i mjölksektorn tack vare en god efterfrågan. Men därefter förändrades allt då Ryssland kom med sina motsanktioner som reaktion på att EU:s ställt sina sanktioner på grund av krisen i Ukraina.

Före det här hade Valio haft en export till Ryssland om ca 250 miljoner euro per år. Det utgjorde ungefär hälften av Finlands totala export av mejeriprodukter.

”Situationen kommer att vara besvärlig också i fortsättningen. Ryssland beslöt på sommaren 2015 att fortsätta med sina motsanktioner ännu ett år. Också om Ryssland igen i något skede skulle öppna sina marknader igen kommer landet åtminstone inte direkt att vara lika köpkraftigt som tidigare. Det här ökar behovet att finna nya marknader”, konstaterar tillfälliga VD:n Perttu Pyykkönen från PTT i sin analys.

 

Valio gjorde en över 30 miljoners förlust, medan till exempel Arla Finlands plusresultat på ca 12 miljoner var en förbättring från året innan. Av de övriga förädlingsmejerierna ökade Maitokolmio, Satamaito och Maitomaa klart sin omsättning och förbättrade sina resultat. Svårigheterna för Kuusamon Osuusmeijeri (Kuusamon Juusto Oy) fortsatte däremot.

Andelslagets finansieringsproblem löstes på sommaren 2015 så, att Maitomaa blev Kuusamon Juusto Oy:s största ägare genom en aktieemission. Kuusamon Osuusmeijeris ägarandel föll till en bråkdel av vad den var tidigare. Också Satamaito kom med som investerare via Maitovarma Oy, som grundades gemensamt av de tre andelsmejerierna våren 2015. Också andra kapitalinvesterare deltar med ansenliga ägarandelar.

 

”Som bakgrund till sammarbetet mellan de tre andelslagen står inte bara Kuusamon Juusto Oy:s finansieringsproblem utan också de nya möjligheter som öppnat sig inom osttillverkningen genom att  råmjölken utjämnas mellan de olika företagen.”

”Än så länge spelar Maitovarma en viktig roll inte bara i kapitalförsörjningen utan också just i mjölkanskaffningen och i princip kunde Maitovarma ingå i en så långtgående verksamhetsmodell, som Valio och Arla har med sina samarbetsmejerier”, konstaterar Pyykkönen.

Den utmanande situationen som Valios andelslag befinner sig i och lönsamhetsproblemen gör att många producenter börjar fundera på att byta andelslag.

”Gränserna för de traditionella områden, som producentandelslagen haft är inte längre ett hinder för byte av andelslag. Anskaffningslogistiken har blivit effektivare och till exempel Arlas körrutter är uppbyggda så att företaget kan köpa mjölk från ett mycket stort område i Finland.

Det färskaste exemplet på det här är att ungefär tio producenter i Ålands Centralandelslag övergick till Arla. Enligt Pyykkönen börjar situationen för ÅCA i värsta fall påminna om den i Kuusamo. Också Kaslink, Juustoportti och Maitomaa har satsat på den egna mjölkanskaffningen.

 

Det börjar ljusna för kötthusen

Omsättningen för HKScan fortsatte att backa och var 1989 miljoner euro år 2014. Det var en minskning med nästan 6 procent i jämförelse med år 2013. Omsättningen minskade på grund av försvagad efterfrågan samt det importförbud som Ryssland ställt för svinkött från EU-länderna. Följden är att utbudet på svinkött ökade ordentligt i världen. Trots lägre omsättning förbättrades HKScans resultat. Det långsiktiga målet om 4 procent av omsättningen kom således betydligt närmare.

I Finland lyckades HKScan, trots den svaga totalefterfrågan, vinna tillbaka marknadsandelar en aning bland varumärkesprodukterna och på köttmarknaden i sin helhet.

 

Atrias omsättning fortsatte att öka och var 1426 miljoner euro. Ökningen skedde dock i långsammare takt än tidigare och uppgick nu endast till en dryg procent. Omsättningstillväxten kom i Finland.

”Den främsta orsaken till att omsättningen ökade var att Atria köpte Saarioinens köttaffärsverksamhet i februari. Också igångsättandet av en fabrik för fjäderfäfoder ökade omsättningen i Finland”, skriver forskaren Tapani Yrjölä från PTT.

I de baltiska länderna ökade omsättningen med nästan 5 procent. Här skedde tillväxten främst  genom ökade marknadsandelar. Rysslands importförbund förorsakade tryck också på Atria Baltias verksamhet.

Atria Scandinavias omsättning sjönk med nästan 6 procent.

I Ryssland minskade Atrias omsättning i euro med nästan en femtedel det vill säga med ungefär 19 procent. Mätt i rubel var omsättningen på samma nivå som året innan.

”Den minskade omsättningen berodde här på att man upphörde med primärproduktion och gallrade bort olönsamma produktgrupper från produktsortimentet.”

Atria har som resultatmål en affärsvinst  på 5 procent av omsättningen. År 2013 kom man betydligt närmare då den var 2,8 procent.

 

De båda stora kötthusens soliditet förbättrades i fjol. Atrias soliditet var 44 procent och hölls sig klart över det målet (40 %). HKScans soliditet steg från 35 till över 51 procent. Också HKScan håller en soliditet på över 40 procent som mål. Det här överträffades ordentligt och soliditeten är mycket god.

 

Konsumtionen av grönsaker fortsätter att öka

Grönsaksproduktionen i hemlandet ökar i takt med konsumtionen både av frilands- och växthusprodukter ökar.

Tomatproduktionen och –konsumtionen ökade båda med ungefär fyra procent år 2014.

Man har också investerat mycket i gurkproduktion. Så har också det inhemska utbudet vuxit och det har skapat ett tryck på priset. Ett gott exempel på detta är att producentpriset rasade under sommaren 2015. Närpes Grönsaker lyckades öka sin omsättning med 4 procent. I huvudsak berodde detta dock mer på en bättre prisnivå än på förändrade volymer. I Närpes fortsätter man med att investera stort och kapaciteten räcker klart till för en större produktion. Andelslaget söker hela tiden efter nya producenter.

Verksamheten för Ålands Trädgårdshall (ÅTH) och Vihannes-Laitila Oy fortsatte i stort sett i samma omfång som tidigare. Både ÅTH och Vihannes-Laitila Oy har gjort ansenliga investeringar under de senaste två åren. I företagen satsar man främst på ny förpackningsutrustning med målet att förbättra kvaliteten och göra produkterna mera lockande för konsumenterna.

 

Äggbranschen genomgår fortsättningsvis stora förändringar

Strukturomvandlingen i äggbranschen har varit våldsam under de senaste åren. Ändå är det ännu inte slut eftersom producentpriserna är låga igen. Äggmarknaderna börjar bli allt mer internationella i och med att danskarna kommit med i den finska lantbrukshandeln.

Munakunta kom i fjol till en sådan lösning, att andelslaget blev ett holdingandelslag. All affärsverksamhet med tillgångar och skulder överfördes till ett nytt bolag Muna Foods Oy. Därefter såldes hälften av aktierna till Dava Foods A/S, som är en del av det danska kooperativa företaget Danish Agro. Det ägs sin tur av ca 12 000 danska jordbrukare.

 

Fusionens resultat blev Nordens största företag i äggbranschen. Dess omsättning stiger till 175 miljoner euro.

Munakunta var inte det enda äggpackeriet som justerade om sina ägarförhållanden. Också Munax sålde en fjärdedel av sina aktier till den danska Danæg-koncernen. Två nya danska aktörer i den finska äggbranschen märks också i att exporten till Danmark fördubblats under årets första hälft.

Företagsköpen slutar knappast här. I de baltiska länderna finns mycket potential och många företag står sannolikt till förfogande för dem som vill köpa. Det återstår att se vilket av de stora företagen som gör nästa drag och åt vilket håll det sker.

 

PKO fortsätter i toppen bland handelslagen

I Osuustoiminta-lehtis jämförelse av handelslagen affärsverksamhetsutveckling överträffade PKO från Norra Karelen de övriga regionhandelslagen. Också i fjol var PKO bäst i jämförelsen.

Bland handelslagen år 2014 var Handelslaget KPO från Österbotten näst bäst, medan Eekoo från Södra Karelen och Osuuskauppa PeeÄssä från Norra Savolax delade på tredje platsen.

PKO tog klart topplatsen med poängen 48/50 och var bland det tio främsta enligt alla fem mätare, som användes i jämförelsen. KPO hade poängen 44/50, medan bronsplatsens Eekoo och PeeÄssä erhöll poängen 42/50.

Det var allt svårare för handelslagen att öka sin omsättning. 14 av dem hade lägre omsättning än året innan och bara sju lyckades öka på den.

Liksom året innan lyckades samtliga regionhandelslag få fler medlemmar. Handelslagens medlemsantal ökade i medeltal med 2,4 procent.

 

 

PeeÄssä bland handelslagen och Nagu bland andelsbankerna betalade mest

Trots lågkonjunkturen har andelslagen år för år brukat kunna öka sin utbetalning av bonus till sina medlemmar i jämn takt. Men i fjol syntes den dåliga ekonomin också här och nu sjönk nivån på utbetalda bonus.

Totalt delades 553 miljoner euro ut i form av bonus till ägarmedlemmarna år 2014. Det innebar en minskning på ett par procent i jämförelse med föregående år. Bankerna i OP gruppen lyckades ändå öka på sin bonusutbetalning med fyra procent till 189 miljoner, medan bonusen från de övriga andelslagen minskade.

Handelslagen är överlägset den största bonusutbetalaren med sina 361 miljoner euro. Av dem belönade PeeÄssä sina medlemmar bäst. Dess medlemshushåll fick i medeltal 260 euro i form av bonus, betalningssättsförmån, ränta på andelsinsats och återbäring.

Av andelsbankerna belönade Nagu Andelsbank, med bara 800 medlemmar, sina medlemmar bäst redan för fjärde året i följd. I medeltal återfick medlemmarna 153 euro för sina affärer med banken.

Bland de ömsesidiga försäkringsbolagen stod LokalTapiola med sina 82 miljoner euro för majoriteten av utbetalda bonus. Totalt delade de ömsesidiga bolagen i Finland ut 130 miljoner euro till sina ägare.

Tillsammans delade andelslagen och de ömsesidiga bolagen ut 681 miljoner euro i fördelar och bonus. Det innebar i medeltal 110 euro mer per man för de 6,3 miljoner medlemmarna i Finland.

 

 

De kooperativa företagen betalade nästan rekordmycket i inkomstskatt

Den mängd inkomstskatt de kooperativa företagen betalat under 2000-talet överskred redan femmiljardersgränsen. Detta framkommer av OT-lehtis utredning. År 2014 betalades över en halv miljard i inkomstskatt. Under det här årtusendet är det bara år 2000 man betalat mer i skatt.

OP gruppens skatter steg till 308 miljoner euro totalt. Gruppen stod således för över 60 procent av de kooperativa företagens totala skatter. Den näststörsta skattebetalaren Metsä Group med sina 70 miljoner euro gjorde ett utoordentligt resultat och fördubblade sina skatter i förhållande till året innan.

 

De små andelslagen gjorde lite bättre ifrån sig

Osuustoiminta-lehti utredde också hur de små andelslagen gjort ekonomiskt ifrån sig branschvis. Med i uträkningarna var andelslag, som sysselsätter minst ½ person och vars omsättning ligger mellan 10 000  och 10 miljoner euro. Av branscherna var andelslagen inom parti- och minuthandeln störst om man ser på omsättningen precis som ett år tidigare. Den grupp små andelslag som sysselsätter flest personer fungerar inom sektorn som ger administrativa- och stödtjänster. De sysselsätter över 800 personer. Till antalet utgör andelslagen inom vattenförsörjningen klart den största gruppen bland de små andelslagen. I Finland finns det nu totalt över 1 500 vattenandelslag.

 

Mer information

Kari Huhtala, (040) 8466 704 kari.huhtala@pellervo.fi

Analytikerteamets ordförande

Finlands Svenska Andelsförbundets VD

 

Läs mer i Osuustoiminta-lehti!

http://otlehti.pellervo.fi/

Jaa artikkeli

Lue myös

Miniseminarium om studerandeandelslag 11.9.

Pellervo Coop Center ordnar onsdagen den 11.9 kl. 14-16.30 ett miniseminarium om studerandeandelslag i svenskspråkiga läroanstalter. Seminariet är riktat till svenskspråkiga läroanstalter men alla intresserade av ämnet är välkomna.

Tietosuoja-asetusten hallintakeskus

Sivuston evästeet

Evästeet ovat pieniä tekstitiedostoja, joita verkkosivustot tallentavat tietokoneellesi tai mobiililaitteellesi, kun käyt sivustolla. Evästeet tallentavat erilaisia tietoja laitteestasi; esimerkiksi selaimen kielen, laitteen sijainnin ja tekniset ominaisuudet.

Evästeitä ei käytetä henkilöllisyyden tunnistamiseen, evästeitä käytetään ainoastaan edellä kuvattuun tarkoitukseen.

PHPSESSID, wordpress_test_cookie, tk_tc, tk_ai, gdpr[consent_types], gdpr[allowed_cookies]

Google Analytics -evästeet

Käytämme Google Analytics -ohjelmaa kerätäksemme tietoja siitä, miten sivustoa käytetään ja miten voimme parhaiten tarjota käyttäjille heidän tarvitsemiaan tietoja.

_ga, _gid
_ga, _gid